Go kväller alla bloggare… eller god natt om ni är närmare sängen än jag är… eller god morgon om ni läser detta på morgonkulan. Nu är jag hemma igen och vid datorn igen. Operationen gick kanonbra och jag blev så väl omhändertagen att jag aldrig varit med om dess like! Tummen upp för O, K, A, och H på ögonoperationen på lasarettet!
Operationen var lättsam att ta sig igenom så jag oroade mig mest i onödan. Jag lotsades fram i skeendet av O som berättade varenda detalj som skulle ske. Han var lugnent själv den sköterskan! Det var en massa droppande i ögat och visst, det sved rejält ett par gånger men det står i alla fall jag ut med enkelt. Sen var ljuset rätt starkt som man skulle se upp i under hela operationen men oj, vilka optiska fenomen jag fick uppleva! Medan H pillade i ögat och avlägsnade den gamla linsen så sköljde A området ett flertal gånger för att få ut resterna av den sönderdelade linsen. Sådana häftiga fenomen. Färgen höll sig mest kring turkos med vita cirklar och andra fantastiska mönster. Liknar inget jag upplevt tidigare. Varför kunde jag inte få fotografera det jag såg? Så synd att jag inte hade en kamera innanför linsen *flinar*.
K var den som fixade till mig inför op. och putsade och tvättade och berättade inne på själva op vad de skulle göra. Eftersom de pratade mest hela tiden med mig, inte varandra, var det ganska lätt att fokusera på att hålla ögonen öppna. Lite hjälp fick vänster öga av att de fäste upp ögonlocket! Jag kände inte ens när de gjorde det. Inte heller kände jag när H stack in sitt pennliknande instrument som han gjorde det mesta inne i ögat med.
Nu efter en god köttbit på en restaurang i hamnen med ett glas vin till är vi hemma igen, sambon som varit med hela dagen och stöttat i allt och jag. En liten pkastkupa ska sitta över ögat när jag sover ett par veckor framöver. Det är allt förutom att jag ska droppa ögat i tre veckor, tre ggr per dag. Snacka om lättvindligt!
Jag är fascinerad av denna upplevelsen idag det erkänner jag. Så jag säger bara detta:
Herrar och damer politiker… skärp er och ge vården de resurser de behöver. Finns hur många andra saker som helst som kan stryka på foten utom detta!
2 kommentarer
november 13, 2007 kl 6:44 f m
Känner igen allt ,utom plastkupan, från min mammas operation… Men det finns väl olika rutiner hos våra läkare…
Hälsa sambon;-))
november 14, 2007 kl 2:35 f m
Finns väl rutiner lika olika som
) /rambra
avdelningar är olika på varje sjukhus.
Hälsar såklart!