Inbördeskrig i Norge eller “Den vuxne Valjakkalla i full frihet”

Hoppa till kommentarer

Uj, det blev en lång paus i rutan. Vet inte riktigt varför men det tog mig tre dagar efter hemkomsten att överhuvudtaget sätta på datorn. Kanske ett behov av att starta upp tillvaron i storstaden i lugn och ro. Eller bara ren och skär trötthet?

Lade ner en halv förmögenhet på blommor igår. Gillar att göra samplanteringar. Små söta blommor och grönt av alla de slag slank ner i korgarna tillsammans med en hel del julpryttlar som ska höga charmen i mina små grupper. Undrar fortfarande varför jag inte kom på att bli florist när jag var ung.

I dag kom tidningen för första gången på öven en månad. Inte var det något revulotionerande som stod i den men jag inser att livet har pågått där ute i stora världen och jag har totalt struntat i den i över fyra veckor. För allt vad jag vet skulle den mer eller mindre kunna ha totalförändrats.

Finland kunde ha annekterat Ryssland med hjälp av Estland och Norge skulle kunna ha brutit samman i kaos och inbördeskrig. Jag skulle inte ha vetat det och det skulle inte gjort någon som helst skillnad.

Min insats i världhistorien är bra liten. Jag vandrar omkring med stora skygglappar och försöker ta hand om mig och de mina på bästa sätt. Skänker en slant till olika ändamål ibland och tänder mina lampor och ljus med goda tankar. Jag sparar på vatten och el. Försöker köra den livsnödvändiga bilen så miljövänligt jag kan men vad påverkar det egentligen?

Intet.

Ändå fyller jag lätt mina dagar med saker som är “viktiga”, jag har en lång lista med saker som “måste” göras inom det snaraste och en planering inför de stundande helgerna. En långtidsplanering för typ resten av livet kanske inte heller skulle vara så dumt. Då kunde jag bara kryssa i rätt ruta och gå vidare till nästa utan stress eller en massa tanker och oro, eller? Nej, så fungerar det nog inte tyvärr.

Oroar mig gör jag i alla fall och stressar gör jag med för den delen. I en månad tog jag dagen som den kom, ganska mycket i alla fall, och mådde finfint av det. Men häruppe i storstaden slår stressen till direkt. Ljud överallt i övermått. Ljus och flimmer från affärer och företag. Buller och stök i vartenda gathörn. Hur kan någon vara lugn och harmonisk i en stad egentligen?

Försöker stänga av allt det oväsentliga men saknar visst filtret som ska släppa igenom de viktiga signalerna/stimuli och tar istället in allt tills jag blir totalförvirrad. Nu åkte det förbi en bil utanför fönstret och fläktsystemet surrar i bakgrunden. Lägg därtill datorns fläkt och jag blir irriterad. Kroppen gör sig påmind med smärtor både här och där och magen kurrar irriterat eftersom jag lagt ner den för mig ohälsosamma vanan att konsumera mjölkprodukter. Jag biter samman tänderna och skriver vidare.

Idag utses SvD bragdmedaljör. Kallur kanske? Hon är högt rankad i alla fall? Fast räcker det? Men inte Klyft ett år till väl?

Valjakkalla ska friges. Jaha. Han är sååå rehabiliterad säger de. Jasså?

Tror jag vad jag vill om.

Vi tittar på solresor för en tripp i janurari.

8 kommentarer

Under Attityder, Blommor, Dagboksnoteringar, Funderingar, Hemmet, Resor, Samhälle, Smärtor, Sport